Mordet på Olof Palme

  SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD  

Förhör med Ann-Charlotte H.

1986-03-03 16:50:00860303_165000

Den 3 mars 1986 kl.16:50 E:17-6 Protokoll III:2 sid 151

Förhörsledare: Torsten Stålnacke

KK1

Ann-Charlott befann sig i en taxibil som Anders körde på Sveavägen i riktning mot Kungsträdgården. Taxichaufförens namn känner Ann-Charlott igen från tidningarna. I övrigt är han inte bekant. Ann-Charlotts placering i bilen var omedelbart bakom föraren. Ann-Charlott satt således närmast fönstret i riktning mot det hållet där två skott avlossades.

I samband med skottlossningen tittade Ann-Charlott åt vänster och såg att en man föll ihop i samband med skottlossningen. Från platsen avlägsnade sig en annan man springande.

Ann-Charlott kan inte uppskatta taxins hastighet men säger att den i varje fall var i rörelse då första skottet avlossades. I samband med skottlossningen bromsade taxiföraren in och stannade taxin strax efter korsningen Sveavägen-Tunnelgatan.

Ann-Charlott registrerar händelseförloppet innan taxin stannar definitivt vid gångbanan. Taxiföraren tar direktkontakt med sin ledningscentralen om händelsen. Efter första och andra skottet har gärningsmannen ställt sig på höger sida om Olof Palme som blev skjuten.

Damen i sällskapet som senare visade sig vara Olof Palmes fru, hade böjt sig ner i samma ögonblick. Enligt kartan beskriver Ann-Charlott att gärningsmannen stått med ansiktet vänt mot Wennergrencenter, alltså i nordlig riktning. Offret och hans fru stod till vänster om gärningsmannen i förhållande till taxibilen.

Ann-Charlott är ganska säker på placeringen vad beträffar läget till höger respektive till vänster om offret. Hon säger dock att hon inte kan uppskatta om gärningsmannen stod bortanför, nämligen närmre gränden och trapporna på David Bagares gata (Tunnelgatan? anm.).

Ann-Charlott såg inte vapnet, men säger sig ha sett konturerna av honom och vapnet. Vapnet var en "magnum bonum". Vapnet är lite större än vanliga pistoler och revolvrar, enligt Ann-Charlotts uppfattning.

Gärningsmannen var högerhänt och stoppade vapnet innanför rocken på vänster sida.

Ann-Charlott kan inte erinra sig om det fanns några andra personer i händelsens omedelbara närhet.

Omedelbart efter skottet och sedan gärningsmannen avlägsnat sig springande anlände folk till platsen. Två flickor var bland dom första. Deras ålder uppskattas vara mellan 20-25 år. Flickorna småsprang mot offret.

Ann-Charlott och hennes kamraterbegär i samma veva att få betala körningen och stiga ur taxin. Hennes uppmärksamhet riktas inte mera mot platsen där skottet avlossades.

Ann-Charlott och sällskapet gick från platsen i riktning mot Monte Carlo.

Förutom Ann-Charlott så färdades i taxin hennes två kamrater Charlotte och Lena. Lena kunde inte följa med till polisförhöret eftersom hon var sjuk.

Ann-Charlotts kamrater hade följande placering i taxibilen. Lena satt i framsätet omedelbart intill taxichauffören. Charlotte satt omedelbart bakom Lena. Den som hade bäste uppsikten mot brottsplatsen var således Ann-Charlott och taxichauffören eftersom de satt ytterst och närmast händelsen.

Platsen för brottet var inte riktigt upplyst så att Ann-Charlott kunde uppfatta detaljer. I varje fall lämnar hon följande beskrivning på gärningsmannen.

Den misstänkte var en man i ca 30-40 års åldern. Hudfärgen okänd. Längden är okänd eftersom Ann-Charlott inte har någonting att jämföra med. Offret hade ramlat ihop och damen i fråga hade hukat sig ner. Mannens längd kan vara s.k. medellängd. Mediär [?] kroppsbyggnad. Inga egenheter observerade i kroppsbyggnaden.

Klädsel. Knälång rock i mörk färg. Färgen på rocken kan ha varit brun, svart eller grå. Mannen uppfattades som mörkhårig. Håret var rätt så rakt och kortklippt. Om mannen bar på någon huvudbonad kan Ann-Charlott inte eringra sig om. Byxorna uppfattades såsom varande rätt så mörka.

Efter skottlossningnen avlägsnade mannen sig springande mot gränden längst efter David Bagares Gata (Tunnelgatan? anm.), enligt skissen som Ann-Charlott beskådat.

Slutligen säger Ann-Charlott att hon troligen inte skulle kunna känna igen gärningsmannen om hon fick se honom under liknande förhållanden. Mannen hade en alldaglig klädsel och ljusförhållandena var inte goda. Händelsen utspelades dessutom under kort tidsperiod, varför Ann-Charlott inte hann registrera detaljer. Ann-Charlott tillägger och säger att mannen hade handskar på sig. Den uppgiften ärAnn-Charlott dock lite osäker på.

Ann-Charlott´tillfrågas slutligen hur hon kunde uppskatta mannens ålder eftersom hon inte sett så mycket av händelsen. Ann-Charlott säger att mannens sätt att röra sig och hans sätt att springa har gjort att hon placerat honom i åldersgruppen 30-40 år.

Beträffande skotten så avlossades bägge skotten i ganska tät följd.

När Ann-Charlott gjorde sina iakttagelser så befann hon sig tvärs över Sveavägen som har dubbla körfält i båda riktningarna. Ann-Charlott kan inte uppskatta avståndet till brottsplatsen.

Ann-Charlott åkte i taxin från Barkaby i riktning mot Stockholms centrum. Händelsen inträffade mellan 23:00-23:30 tiden, närmare 23:30."

Förhöret avslutas klockan 17:50.

Förhöret intalat på band i närvaro av Ann-Charlott som godkänner förhöret i dess helhet och har ingenting ytterligare att tillägga.

Stockholm den 3 mars 1986.

Torsten S

Inspektör.


  SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD  
mpop@prispa.se