Mordet på Olof Palme

  SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD  

Förhör med Stig E.

1986-03-11 13:20:00860311_132000

Den 11 mars 1986 kl.13:20 E:63-B Tilläggsrotokoll B sid 46 - 47

Förhörsledare Kriminalinspektör Lars B

KK1

Stig arbetade kvar på fredagsskvällen för att hinna få undan eftersom han skulle resa på vintersemester veckan efter.

Han stämplade ut kl 23:20 på stämpelklockan som bara visar minuter. Han var på väg nästan småspringande mot T-banenedgången vid Kungsgatan eftersom den närmaste nedgången stänger redan kl 19:00.

När Stig då var på väg Sveavägen söderut och var ungefär mittför en jättestor 3-sidig annonspelare i höjd med Götabankens lilla kontor där på Sveavägen så uppfattade E det som en vanlig smällare från en plats framför sig. Han uppskattar att han då befann sig unge ar 20 meter ifrån platsen där smällaren hördes vid hörnet Tunnelgatan-Sveavägen.

Eftersom Stig var på väg att ta sista T-banan hem och hade bråttom så höll han i skottögonblicket på att försöka se vad klockan var vilket var svårt eftersom han har svart urtavla. Han gjorde ingen särskild notis om smällen på grund av att han höll på med klockan. Han såg inte upp förrän han hunnit fram till korsningen. Han tror att de ca 20 meterna tog 5 - 6 sekunder för honom.

Där såg han en person liggande på rygg med fötterna åt Stig:s håll och huvudet mot det hållet där den lilla T-banenedgången till Hötorget är belägen. Stig:s första tanke var att den liggande personen var en sådan som man brukar kunna se liggande efter spritförtäring men så såg han blod som började rinna utmed trottoaren så var hans nästa tanke att ett par knarkligor höll på att utrota varandra. Det gick inte att se vem den liggande personen var.

Det var två unga flickor först framme och Stig stannade upp och såg en dam på knä och liksom vädjade och ropade på ambulans så beslutade E sig för att ta nattbussen i ställer för T-banan och började hjälpa till.

Stig är dels gift med en sjuksköterska och dels utbildad i viss mån l förstahjälpen, kursen som Röda Korset givit. Stig tänkte först på andningsvägarna och ett inte förvärra en skada genom göra för mycket. Hele munnen var alldeles fylld med blod så att men inte kunde se tänderna och det kom ganska kraftigt blodflöde ur näsan, varför sidoläge föreföll det enda E kunde tänka sig i form av hjälp att själv ge sig på.

Inom uppskattningsvis 5 minuter kom först en vit polisbil och strax efter en piketbil med ett antal poliser som sprang ut och ropade "åt vilket håll". Stig gav tecken och sade ”bort mot tunneln" vilket han dessförinnan hört av damen som sedan visade sig vara Lisbet Palme.

"Däråt" sade Stig och en hel del polismän försvann åt det hållet. I bortre ändan utav Tunnelgatan finns byggnadsbaracker eftersom man håller på att bygga om ett hus runt hörnet på Luntmakargatan. Där är lampan borttagen så att det är mycket mörkt där. Lampan har tydligen tagits bort med anledning av att barackerna skall få plats.

När Stig sade däråt och poliserna sprang Iväg så började E själv springa efter poliserna för att tala om att det gällde en person med mörkblå täckjacka enligt Lisbet Palmes utsago.

När Stig kom bort i mörkret vid barackerna hade polismännen hunnit så långt så han såg ingen av alls. Stig sprang så fort han kunde för att hinna upp poliserna.

När Stig därefter kom tillbaka till platsen för händelsen stod en person och lämnade uppgifter till en polis. E väntade på sin tur att tala och hörde att uppgiftslämnaren lämnade signalementet på E som keps, mörk rock. Stålbågade glasögon och handledsväska. E talade härefter om detta för polismannen.

Stig har inte sett någon gärningsman med anledning av den inställning han hade enligt ovan beskrivet.

Det första han såg var en person liggande på rygg och en dam som ligger på knä ned ryggen mot Sveavägen. Han tänkte inte på någon person på väg att avvika därifrån. Därefter såg hen en person som stod kvar vid bilen.

När Stig befann sig framme på platsen och uppskattar det som 20 sekunder efter skottögonblicket fick höra en flyktväg Tunnelgatan bort så såg han längst bort vid den mörka platsen vid barackerna konturen av en som han uppfattade det en yngre man med relativt smale byxor och något möjligen typ bulsig täckjacka, barhuvad och i 20-årsåldern. Han stod stilla 4-5-6 sekunder, väldigt blickstilla en bra stund och var borta när E hade titta ner ett ögonblick. Denne stod då på Luntmakargatan uppskattningsvis enl. E kanske 50 meter som kortsidan på huset E tycker det var för lång tid efter smällen som mannen stod där om han skulle vara gärningsman och någon tagit upp förföljandet.

När Stig återkommit till platsen efter sin utflykt efter polismännen så hade ambulansen anlänt. Det bör då enligt E ha gått åtminstone 4 minuter. Stig var inte längre än till korsningen Luntmakargatan-Tunnelgatan där han stod och tittade åt olika håll. Vid återkomst till platsen stod det c:a 10 personer som kommit till platsen. Den ende av dessa som Stig erinrar sig utseendet på är en person typ "Tompa-Jan” som stod och sade "är det Palme är det Palme”. Den personen lät inte särskilt nykter, i övrigt 55-60 år, brett tvärt skägg.

På fråga om Stig såg någon person mellan sig och platsen för skottet så svarar han nej och beroende på att han tittade på sin klocka.

Förhöret avslutat kl 13:50.

Lars B

Insp


  SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD  
mpop@prispa.se