Mordet på Olof Palme

  SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD  

SOU 1999:88.4.3.2 Polisman C

2018-10-28 23:21:20SOU_1999_88_4_3_2_P_C

Polisman C

Polisman C anställdes som polis 1979. Han tillhörde kretsen kring ”baseballigan”. Polisman C har också omtalats i samband med att han hade varit aktiv för att få en person från organisationen Bevara Sverige Svenskt, BSS, som hade gripits vid ett misshandelsbråk, släppt från arresten. Det har inkommit flera tips angående polisman C under utredningen, dock inget som är direkt knutet till mordet. I stället gäller tipsen vapeninnehav, tvivelaktiga åsikter och uppseendeväckande beteende.

Ingångstipset i huvuduppslaget angående polisman C kom i mars 1986. Uppgiftslämnaren pekade ut bl.a. polisman C som högerextremist och uppgav att denne ägde en s.k. magnumrevolver. I C:s krets hade uppgiftslämnaren iakttagit en man som liknade en av fantombilderna (”skuggan”).

I samband med att tipset lämnades utreddes polisman C:s anställningsförhållanden och vapeninnehav. Det företogs vidare kontroll vid säkerhetspolisen (C var ej känd) och av var C befunnit sig vid tiden för mordet. Det gjordes även en provskjutning av polisman C:s Smith & Wesson .357 Magnum.(Kulorna kontrollerades dock inte förrän 1990,då SKL uttalade att inget tydde på att kulorna utskjutits ur samma vapen som mordkulorna.) Utredningen klarlade ganska snart att polisman C hade deltagit i en militärövning vid K 4 den aktuella tiden, mer precist befann han sig morddagen på övning utanför Överkalix. Polisman C hördes aldrig själv. I ett på ingångstipset antecknat ”Beslut 1986-08-13” skrev Per-Göran Näss:

Föranleder ej vidare åtgärd då verkställd utredning visat att polisman C vid tiden för iakttagelser av ”skuggan” fullgjort tjänstgöring vid K4 Arvidsjaur under sådana förhållanden att han kan avföras från utredningen.

I november 1987 inkom ett nytt tips. Det hade föranletts av den uppmärksamhet kring polisspåret som då förekom i massmedia. Tipsaren trodde att polisman C ingick i ”baseballigan” och satte sin iakttagelse i samband med detta. Enligt uppgiftslämnaren hade polisman C på en pizzeria i en småstad uppvisat ett vapen ”av den typ amerikanska polisen använder”. Händelsen skulle ha inträffat ”för några år sedan”.

Uppgiftslämnaren hade fått informationen från en annan person. När den personen kontaktades av PU visade det sig att även denne hade uppgiften i andra hand. Uppgiften kom ursprungligen från en man, beträffande vilken endast förnamnet var känt. Mannen bodde inte längre i staden, men det lämnades en del andra uppgifter om honom, t.ex. vad hans hustru hette och var han numera tjänstgjorde. Någon ytterligare uppföljning företogs dock inte.

Från december 1987 finns vidare utredningsanteckningar rörande ”baseballigan” och polisman C:s placering där. Utredningen ledde till nya förhör med den ursprunglige uppgiftslämnaren och fotokonfrontation. Inga direkt nya uppgifter framkom dock. Kort därefter lades ärendet åter ad acta efter beslut av Per-Göran Näss. Polisman C hördes inte heller denna gång.

Med datering fem år senare, oktober 1992, finns en utredningsanteckning. Där konstateras att polisman C

varit föremål för omfattande utredning, varvid man bl.a. har kontrollerat hans vapeninnehav och alibi för tiden, då Olof Palme mördades. Något anmärkningsvärt har härvid inte framkommit.

Det noterades vidare att polisman C 1980 erhöll licens för en Smith & Wesson .357 Magnum och att vapnet var provskjutet. ”Uppslaget bör möjligen knytas till vad som tidigare är känt och gjort beträffande polisman C”, avslutade utredningsmannen.

Polisman C är även omnämnd ett flertal gånger i uppslaget angående ”Y” (se nedan). Det framgår där att polisman C var god vän med Y. Flera från varandra oberoende uppgifter i uppslaget pekar på ett i skilda hänseenden extremt beteende från polisman C:s sida. Det finns vidare flera från varandra oberoende uppgifter om att polisman C förevisat vapen på ett sätt som väckt uppseende.

Kommissionen har tagit del av en akt om polisman C hos säkerhetspolisen. Sakligt sett innehöll den inget värt att notera i detta sammanhang, utöver det som redan framgått av materialet hos PU.

Utanför PU förekommer polisman C i polisstyrelsens utredning om högerextremism, jfr ovan. Polisman C berörs av i vart fall tre avsnitt i den utredningen: uppgiften om att han på sin fritid velat ”kvittera ut” en god vän, här benämnd Y, som gripits efter ett bråk mellan skinheads och invandrare, påstående om en händelse på Operabaren i Stockholm, där polisman C skulle ha uppvisat en svensk flagga med hakkors fästad på kavajslagets undersida (oklar tidpunkt) och polismäns resor till Sydafrika.

Natten den 8 november 1986 greps 23 personer i Gamla stan i Stockholm, misstänkta för misshandel efter en attack på en grupp invandrare. Samtliga gripna utom två, Y och en kamrat till denne, var s.k. skinheads. De gripna frigavs senare under natten efter konfrontationer och identifiering. Y kvarhölls dock eftersom han var bosatt i USA och inte hade fastställbar adress i Sverige. Kort efter det att Y:s kamrat hade släppts ringde polisman C till vaktdistrikt 3, enligt vad som framgår av den promemoria som vakthavande befäl vid vaktdistriktet senare upprättade. C uppgav sig vara kriminalinspektör samt att Y och dennes kamrat var ett par av hans bästa vänner. Polisman C sade vidare att Y inte var någon buse och att denne inte gjort något olagligt. C ringde sedan ytterligare en gång för att ”kvittera ut” Y. Senare på natten infann sig polisman C på polisstationen och bekräftade Y:s tillfälliga adress i Stockholm. Sedan uppgifterna kontrollerats släpptes Y, eftersom adressen därmed var fastställd.

Vakthavande befäl anmälde det inträffade till polisens klagomålssektion (internutredning). Biträdande länspolismästaren beslutade att inte föra saken vidare till åklagare, eftersom misstanke om brott inte förelåg. Händelsen uppmärksammades sedan i massmedia, varefter biträdande länspolismästaren beslöt att i, som det heter i polisstyrelsens rapport, ”klarläggande syfte” anmäla det inträffade till åklagare. Åklagaren höll förhör med den vakthavande kriminalinspektören och lade sedan ner förundersökningen med motiveringen att brott inte förelåg. Polisstyrelsens utredningsgrupp inhämtade för sin del uppgifter från polisman C och de två polismän vid vaktdistrikt 3 som talade med denne under natten. I sin bedömning konstaterade polisstyrelsen att polisman C inte agerat i tjänsten:

Frågan har i stället gällt om det inträffade kan uppfattas så att polisman C (Polisman C var anonymiserad i rapporten och kallades där F.) på ett otillbörligt sätt allmänt sökt utnyttja sin ställning som polis för att förmå vakthavande befäl att frige Y(Y benämndes K i rapporten.), eller om agerandet endast är att se som ett försök att identifiera och i övrigt lämna sådana upplysningar om Y att denne för uppfyllande av gällande regler skulle kunna friges.

Det kan konstateras att uppgift står mot uppgift vad gäller innehållet i det eller de telefonsamtal som utväxlades mellan polisman C och företrädare för VD 3. Enligt vakthavande befäl skall polisman C ha ringt vid två tillfällen, varit mycket upprörd och uttryckligen sagt sig vilja ”kvittera ut” Y.

Polisman C bestrider att han uttryckt sig på det sätt som uppgetts liksom att han skulle ha varit upprörd. Hans enda syfte med telefonsamtalet var att ge sådana informationer om Y att denne inte längre skulle behöva kvarhållas. Han kan vidare bara erinra sig ett telefonsamtal.

Gruppen gör bedömningen att då uppgift står mot uppgift, det icke är möjligt att belägga att polisman C på ett otillbörligt sätt sökt utnyttja sin ställning som polis för att få Y frisläppt. (---) Gruppen drar också slutsatsen att eftersom inget i utredningen tyder på att polisman C utgett sig handla i tjänsten, det i vart fall icke skulle kunna vara fråga om annat än ett olämpligt beteende på fritid, vilket inte enligt gällande regler kan föranleda någon disciplinär prövning.

Det upplystes avslutningsvis att Y inte, som tydligen påståtts i någotsammanhang, lämnat landet efter det att han släppts.

Kommissionen har som nämnts tagit del av polisman C:s akt hos säkerhetspolisen, där det fanns en promemoria från 1986 med rubriken ”Bevara Sverige Svenskt (BSS) – Knytningar till personal vid Stockholms pd och KVS (Kriminalvårdsstyrelsen, vår anm.)”. Den behandlar bl.a. den här aktuella händelsen. Det framgår att Y vid detaktuella tillfället själv kände till att en polisman skulle ”fixa ut” honom. Det hade inte gått att utröna hur Y, som alltså var i polisens förvar, kunde veta detta. En kontroll hade dock visat att en ”känd BSSmedlem, (namnet här uteslutet),vilken är anställd som vaktkonstapel i arresten, tjänstgjorde denna natt”. Det omtalas även att det var känt att personal vid Allmänna häktet var medlemmar i BSS.

Polisstyrelsens utredningsgrupp bedömde även påståendet om att polisman C skulle ha iakttagits på Operabaren då han visat upp en nål med en svensk flagga med ett hakkors fastsatt på kavajslagets undersida. Det finns ingen uppgift om när händelsen skulle ha inträffat. Polisman C bestred inför utredningsgruppen kategoriskt beskyllningen. Ursprunget till uppgiften – som tydligen förekommit i massmedia gick inte att härleda. Mot C:s bestridande fanns det enligt gruppen inget som talade för att den var riktig.

Slutligen identifierade polisstyrelsen polisman C som en av de sex polismän som rest till Sydafrika. Resan hade för hans del ägt rum i februari 1987; han hade besökt svenska vänner som bodde där. Han uppgav sig inte ha arbetat eller deltagit i någon utbildning tillsammans med sydafrikansk polis. (Polisstyrelsens bedömning av resorna framgår ovan.) Av utredningsakten framgår att polisman C var ovillig att medverka i utredningen av Sydafrikaresorna. Till skillnad från övriga berörda ville han inte yttra sig på band och motsatte sig även i övrigt dokumentation av saken. Den som tar del av akten kan endast med visssvårighet få fram att den polisman som i utredningen benämns F äridentisk med polisman C.


  SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD  
mpop@prispa.se