Mordet på Olof Palme.

1986-02-28 11:30:00860228_113000Senast uppdaterad 2022-05-10

Olof Palme besöks av Iraks ambassadör.

Olof Palme har ett Inbokat möte med Iraks ambassadör Al-Sahaf. Samtalsanteckningar finns där det klargörs att mötet gällde säkerhetsrådets resolution den 86-02-24 om Iran/Irak-konflikten, samt ett besök i Sverige av Iraks utrikesminister Tariq Aziz.

PROMEMORIA 1986-02-28

UTRIKESDEPARTEMENTET

Politiska avdelningen Enhet IV

Hemlig

Iraks ambassadör Al-Sahaf besökte idag statsministern på egen begäran. Al-Sahafs ärende avsåg fräist säkerhetsrådets resolution den 24 februari om Iran/ /Irak-konflikten samt frågan om ett besök i Sverige av vice premiärminister/utrikesminister Tarig Aziz för överläggningar med statsministern om konflikten. Närvarande var Stefan Noréen, SB, och undertecknad.

Samtalet inleddes med en fråga av Palme om krisutvecklingen.

Al-Sahaf svarade att Iran misslyckats med att nå huvudsyftet med den senaste offensiven; att etablera militärt herravälde över Basra-området och att utestänga Irak från Gulfen. De iranska ställningarna i faw-området var nu helt kringrända och irakierna var säkra på att kunna slå tillbaka de iranska styrkorna. Detta skulle dock ta viss tid; kanske några veckor. Beträffande den senaste iranska framstöten i norr (i Kurdistan, öster om Sulaymaniyah) sade Al-Sahaf att denna saknade strategiskt värde. Dess syfte var att avleda uppmärksamheten från Irans militära misslyckande i söder.

Palme frågade - med hänvisning till de kontakter han haft med FN's generalsekreterare vad ambasadören ansåg om säkerhetsrådets resolution den 24 februari. Han anmärkte att hans samtal med generalsekreteraren kring denna varit begränsade till säkerhetsrådsbehandlingens tidigare skede.

Al-Sahaf svarade att man på irakisk sida var i färd med att studera resolutionen. Den irakiska ståndpunkten skulle emellertid bli beroende av Irans hållning. Om Iran accepterade resolutionen skulle Irak också göra det.

Al-Sahaf förde därefter på tal FN's expertgrupp som befann sig i Iran med anledning av de iranska anklagelserna mot Irak för användning av kemiska vapen. Han berättade att Tariq Aziz i New York sagt generalsekreteraren att det var meningslöst att sända gruppen, då frågan behandlades i säkerhetsrådsresolutionen. Då generalsekreteraren emellertid hade insisterat hade Tariq Aziz fastslagit att det inte kunde accepteras att gruppen utnyttjades. av Iran för att avleda uppmärksamheten från dess aggression eller i propagandistiskt syfte.

På Palmes fråga berättade Ganslandt att kemvapengruppen väntades lämna Iran den 3 mars för att sedan utarbeta sin rapport i Genève.

Al-Sahaf bad därefter Palme att för Tarig Aziz räkning redovisa sin bedömning av säkerhetsrådets resolution.

Palme svarade att hans inställning var något delad och inflikade att Irak ju för sin del hade problem i sammanhanget vad gällde frågan om kemvapenanvändning. (I ett senare sammanhang under samtalet gjorde Palme också en markering med anledning av nedskjutningen av det iranska (enligt iranska uppgifter) civila passagerarplanet.) Palme redovisade därefter följande synpunkter med anledning av säkerhetsrådsresolutionen.

- Rådets beklagande - för första gången - de handlingar som inledde konflikten (Op.par.l var) av intresse då den anknöt till idén om en utredning av krigets orsaker, vilken Irak ju inte motsatte sig (Al-Sahaf instämde).

- Förutom nämnda punkt och kravet på eldupphör och trupptillbakadragande omfattade. resolutionen väsentligen samma element som generalsekreterarens åttapunktsplan. Vad gällde kravet på eldupphör/tillbakadragande kunde inte bortses från risken för iranska anklagelser för partiskhet till förmån för Irak med hänvisning till den rådsresolution 1980, som krävt eldupphör men ej tillbakadragande av de irakiska trupper som då stod på iranskt territorium.

- Det mest positiva i den senaste rådsresolutionen var det förtroende som visades generalsekreteraren. Resolutionen gav denne fria händer att fortsätta att arbeta på grundval av åttapunktsplanen.

- Iraniernas agerande i samband med säkerhetsrådets förhandlingar (deltagande i informella konsultationer, cirkulering av uttalanden som säkerhetsrådsdokument, uttalanden vid dagliga presskonferenser; undertecknads anm.) visade att de i sak tillmätte rådet betydelse.

- Intressant att notera var vidare det självständiga sätt på vilket säkerhetsrådets tio icke-permanenta medlemmar danskar, australiensare och andra agerat i ett ärende som varken var en öst/väst- eller nord/syd-fråga.

Palme konstaterade att generalsekreteraren nu hade att överväga hur han fortsättningsvis kunde agera. Denne hade av Palme fått rådet att f.n. avvakta något.

Al-Sahaf sade att generalsekreteraren fortsättningsvis kunde agera på grundval av resolutionen, som förutom åttapunktplanens element innehöll ett beklagande av konfliktens inledande handlingar och krav på eldupphör/trupptillbakadragande.

Palme underströk generalsekreterarens starka önskan att fortsätta sitt arbete för att bidra till ett fredligt biläggande av konflikten.

Al-Sahaf meddelade därefter att Tariq Aziz gärna skulle komma till Stockholm förslagsvis i mars när den militära utvecklingen blivit lugnare. Tariq Aziz hade bett att få framfört till Palme att dennes arbete med konflikten hade Iraks fortsatt starka stöd samt att Tariq Aziz ansåg det angeläget med en ingående diskussion med Palme om konflikten sedan situationen klarnat efter den senaste tidens utveckling.

Palme svarade att Tariq Aziz skulle vara mycket välkommen till Stockholm. Han höll med om att det vore en fördel om läget dessförinnan hade klarnat. Det var ett tragiskt faktum att det inte gick att undvika att den militära utvecklingen måste ha sin gång.

Al-Sahaf sade sig vidare ha blivit ombedd av Tariq Aziz att till Palme framföra att Irak inte längre hade förtroende för partiella åtgärder för att begränsa konflikten. Sådana utnyttjades av Iran för att förlänga kriget.

Al-Sahaf förde slutligen på tal uppgifterna om att svenska företag exporterade krigsmateriel till Iran. Dessa rapporter bekymrade den irakiska regeringen.

Palme genmälde att även han var bekymrad. Han erinrade. om den pågående Bofors-utredningen och försäkrade att de svenska myndigheterna arbetade hårt med ifrågavarande problem. Därmed avslutades samtalet. Thomas Ganslandt

Resolution 582(1986) / adopted by the Security Council at its 2666th meeting, on 24 February 1986.
Summary: Deplores the initial acts which gave rise to the conflict; déplore also the escalation of the conflict, especially territorial incursions, the bombing of purely civilian areas, attacks on neutral shipping or civilian aircraft, the violation of international humanitarian law and other laws of armed conflict and, in particular, the use of chemical weapons; calls upon both parties to observe an immediate ceasefire; urges a comprehensive exchange of prisoners of war to be completed within a short period of time; calls upon both parties to submit immediately all aspects of the conflict to mediation or any other means of peaceful settlement of disputes; requests the Secretary-General to continue his efforts to assist the 2 countries to implement the present resolution.

Resolution 582(1986) / (un.org)

Muhammad Saeed al-Sahhaf

Mohammed Said Kahdim Al-Sahaf Iraks ambassadör i Stockholm 1985-87. Även känd som "Bagdad-Bob" för hans verklighetsfrämmande uttalanden som informationsminister under Irakkriget

Relaterat.

AFTONBLADET: Svensk journalist polisanmäler Bagdad Bob för mord
Polisman A skrivs ut från Södersjukhuset.
Olof Palme i sammanträde angående vissa fonder.