Mordet på Olof Palme.

E:20-3 förhör med Cecilia A.

Den 21 juni 1988 kl. 16:35 E:17-3 FUP III:2 sid 124-125

Uppgiftslämnare: Cecilia A

Förhörsledare: Polis Inge U och Polis Lennart G

Cecilia delges anledning till förhöret såsom rörande eventuella iakttagelser som hon kan ha gjort på kvällen den 28 februari 1986, som kan kopplas samman med mordet på statsminister Olof Palme.

Cecilia berättar att hon den 28 februari 1986 tillsammans med Åke L och Elisabeth J varit på bio. De var på Saga-biografen på Kungsgatan och såg 19-föreställningen av Morrhår och Ärtor. Filmen slutade kring 21:00-tiden. Därefter gick de tre Kungsgatan ner mot Stureplan. I jämnhöjd med Rigoletto sammanträffade Cecilia och hennes kompisar med fem bekanta personer. Tillsammans gick de sedan till Mac Donalds på Kungsgatan för att äta. Cecilia säger att hon tittade på klockan flera gånger under kvällen och tiden på Mac Donalds, men att hon i dag inte kommer ihåg vad klockan kan ha varit då de gick därifrån. Anledningen till att hon tittade på klockan var att hon skulle upp och arbeta dagen efter och därför ville ha kläm på tiden. Men i dag kommer hon som sagt var inte ihåg vad klockan kan ha varit då de gick ifrån Mac Donalds.

Cecilia åkte tillsammans med Åke och Elisabeth och de skulle på bio. Åke släppte av Cecilia och Elisabeth utanför biografen Saga och åkte själv för att parkera bilen. Cecilia hade ingen aning om var bilen vart parkerad.

Efter att de ätit och umgåtts en stund på Mac Donalds så gick Cecilia, Åke och Elisabeth ut därifrån för att hämta bilen. De övriga kompisarna stannade kvar på Mac Donalds.

Då de lämnade Mac Donalds på Kungsgatan och sneddade densamma och gick upp i riktning söder ut från det högre till det lägre numret. De gick Norrlandsgatan fram och i korsningen Norrlandsgatan 17-21 och Lästmakargatan 7-23 så stod två, och står även i dag, två telefonkiosker. I detta hörn sprang de tre ihop med Anna H och Karin J. Dessa två sistnämnda tjejer känner inte Cecilia utan de var kompisar till Elisabeth.

Cecilia säger hon är inte så väl orienterad i Stockholms City så hon har inte riktigt för sig hur de åkte då de väl kommit in i bilen och ner till Sveavägen. Innan det, säger hon att hon tror att hon kanske stod kvar tillsammans med och pratade med de två nya tjejerna de hade kommit kontakt med medan Åke var borta för att hämta bilen. Detta är hon dock ej helt säker på. Hon dock en svag minnesbild av att hon såg Åke försöka få ut den inparkerade bilen. Hon har även ett svagt minne av att han skulle ha parkerat i en uppförsbacke och att han hade vissa problem att få ut bilen eftersom bakomvarande ställt sig så nära.

Då Åke fått fram bilen och de bestämt sig för att åka från platsen så satte sig Åke bakom ratten. Elisabeth satt framme till höger om föraren i bak satt Cecilia i mitten mellan Anna och Karin. Okänt om det var Anna eller Karin som satt till vänster eller höger om henne.

Hur färden gick ner mot Sveavägen kan hon inte uppge men hon tror att det var i närheten av Sergels torg och att de sedan körde Sveavägen norrut och framme vid korsningen Sveavägen - Kungsgatan så märkte de att de inte kunde svänga vänster ner på Kungsgatan för att fortsätta Kungsgatan ner mot Vasagatan. Vem som sa det, det kan inte Cecilia uppge direkt utan hon menar att de mer eller mindre sade det allihop, detta att det inte gick att svänga vänster. Förbjuden vänstersväng råder där.

Färden gick då över Kungsgatan och vidare Sveavägen ner till nästa korsning för att där svänga vänster. Det är Tunnelgatskorsningen. Rent allmänt kan sägas om färden, att då de väl satt sig i bilen så tittade inte Cecilia sig så noga omkring hur färden gick eftersom hon nu träffade två nya kompisar till Elisabeth. De pratade om det ena än det andra.

Vad klockan var vid den här tidpunkten under den här resan, det vet inte Cecilia.

Rörande trafikintensiteten säger Cecilia att den nog var ganska lugn eftersom vill minnas att då de stod nere vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan för ljus att de inte hade någon bil efter sig eller bakom sig. Hon säger att de stod som första bil för att svänga vänster ner mot Tunnelgatan.

Tillsammans med Polis Lennart G har Cecilia promenerat den väg hon uppfattade här personerna komma 1986-02-28 . Följande observationer är gjorda från Tunnelgatan vid rödljusen där bilen stod parkerad. Tilläggas ska att Cecilia spontant säger att vid tillfället så hade hon inte sina glasögon på sig. Hon hade dem troligtvis i fickan. När hon tittade upp ser hon tre stycken komma sneddande in mot trottoaren vid Sveavägen 42. I dag står det en stor reklamskylt på samma plats där hon sett personerna komma. Okänt om denna fanns där 1986-02-28. Paret gick alltså från västra till östra sidan på Sveavägen. I samband med att det första paret, en man och kvinna en kommer sakta gående Sveavägen, stannar de till, tittar i ett skyltfönster, som troligtvis är Dekorimas, och strax bakom är det en man som går i samma takt. Tillägg: det är inte en man och kvinna utan det är tre personer hon ser.

Cecilia berättar vidare att mannen som går bakom de två personerna är något längre.

Cecilia säger att hon är osäker på om paret stannade vid Dekorima eller om de bara sakta promenerade förbi och tittade genom skyltfönstret. Den tredje var strax bakom paret. Hon kan dock inte säga hur långt bakom han var eftersom hon fick den uppfattningen att dessa tre var ett sällskap. Medan hon dessa nämnda observationer och iakttagelser av de tre personerna så lyssnade hon ju samtidigt på hög musik i bilen och pratade där med de andra i bilen.

Cecilia menar att hon inte iakttog dessa tre personer hela tiden, men då var det någon i bilen som sa, oj vad gör dom. Och då tittade även Cecilia upp mot de personerna. Någon fällde kommentaren, typiskt fyllisar, eftersom det verkade som om någon klippte till någon i det sällskapet. Hon kan liksom inte säga det var en man som slog en man utan upprepar och säger att det var någon slog någon. Då fälldes kommentaren att det var typiskt fyllisar.

Efter det att personen som utdelat slaget, denne person uppfattade Cecilia såsom varande en man, att han sprang upp Tunnelgatan 4-6 som en skugga efter skyltfönstren vid Dekorima. Han försvann inne i gränden och hon vill mena detta såg hon bara i högra ögonvrån utan hon koncentrerade sig mera på den person som fallit ner på marken och blivit liggande. Hon visste ej vad det för kön på personen som låg på marken.

Om Cecilia och sällskapet fortfarande stod för rött ljus har hon ingen aning om, hon säger att hon reagerade för att en taxi körde mot rött ljus. Han stod höger om dem på Sveavägen i riktning norrut och han körde alltså mot rött jus. Taxin körde upp på trottoaren i närheten av där ovannämnda person låg. Taxiföraren lämnade dörren öppen i bilen. Cecilia har för sig att taxichauffören var ensam i bilen.

Anna och Karin hade precis gått och tagit någon examen inom sjukvård. Någon av dem sade då, vi får gå ut och praktisera våra kunskaper. Anna och Karin steg ur bilen, medan bilen alltjämt stod på Sveavägen i vänstra filen. Någon i bilen frågade Anna och Karin om de skulle vänta på dem, men de fick den uppgiften de kunde åka. De skulle ringa efter någon bror till någon av tjejerna som skulle få hämta upp dem senare. Därefter åkte sällskapet med Åke, Elisabeth och Cecilia sakta ner till vänster och Tunnelgatan för vidare färd hemåt. De körde och tittade hela tiden mot den plats där mannen låg.

Rörande tidigare nämnda taxibil så tror Cecilia att han lämnade, bilen, gick fram till offret och sedan åter till bilen. Då antog Cecilia att han via sin radio kontaktar hjälp. Det var i anslutning till detta som de dämpade ljudet på musikapparat i bilen.

Cecilia säger att hon aldrig såg vad som föranledde till att en person blev liggande marken. Hon antog dock att han hade blivit nerslagen. Hon säger att man räknar inte med att folk går och blir nedskjutna på Sveavägen.

En signalementsbeskrivning på tredje personen: Han skulle vara längre än den i paret, alltså längre än Olof Palme. Personen var även relativt smal och en typisk han-person. Var eventuellt klädd i en täck-jacksaktig jacka. Huvudbonad var någonting platt. Det var alltså ingenting som stack upp. Hon säger att hon dock har en känsla av att han hade en huvudbonad. Hon såg ej ifall personen hade några glasögon. Hon reagerade dock på att mannen gick med långa steg. Då hon lade märke till dessa långa steg, det var det hon såg i högra ögonvrån då personen försvann upp Tunnelgatan mot det lägre numret österut.

Cecilia säger att då de lämnade Sveavägen och körde ut Tunnelgatan västerut bar färden av hem till Rågsved. I Rågsved bor Åke och Elisabeth. Hon säger rent spontant att hon inte lade märke till någonting som hon nu efteråt kan säga att hon reagerade på samt att hon inte lade märke till någonting som kopplar ihop med det som hände på Sveavägen & Tunnelgatan.

Cecilia upprepar sig och säger att då hon först lade märke till paret Palme och den personen, så var hennes uppfattning att det var ett sällskap.

Natten mellan 1986-02-28 och 03-01 så sov Cecilia över hos Åke och Elisabeth i Rågsved. Någon gång vid 1986-03-01 02:00 tiden ringde telefonen. Cecilia var den som låg närmast telefonen. Hon svarade i den och på andra änden var Anna. Hon sade någonting liknande: "den där fyllon vi såg på Sveavägen var ingen fyllo utan det var Olof Palme och nu är han död". Cecilia tyckte att detta inte var någonting att ringa om på natten och komma med några såna här skämt, men då sade Anna att så var fallet, att hon nu befann på polisstationen. Då trodde Cecilia på Anna och då rusade Cecilia in och väckte Åke och Elisabeth. Cecilia tror även att Åke pratade med Anna.

Cecilia tillfrågas speciellt om hon har någon uppfattning om hur länge de stod rött ljus, Tunnelgatan & Sveavägen. Då säger hon att det kanske normalt är rött 1 - 2 minuter men att de nu stannade kanske över en ljusskiftning, eftersom inte hade någon bil efter sig och blev nyfikna av att se vad som hände och hade hänt på Tunnelgatan. Cecilia säger vidare att avståndet till den plats där blev liggande på gatan och så ljusförhållandena, att hon inte på det avståndet skulle kunna känna igen personen ifråga.

Cecilia säger att det rörde sig en del fotgängare kring och utanför biograferna Kungsgatan och utanför Mac Donalds. På direkt fråga hur det såg ut i omgivningarna kring mordplatsen så säger hon att det var någon enstaka fotgängare var ute och gick. Dock ingen som hon direkt lade märke till. Ingen som betedde sig på något speciellt sätt.

Cecilia antog att dessa tre var i sällskap så tittade hon inte så mycket efter fler personer.

Hon tillfrågas om hon lade märke till några polisbilar eller om hon hörde några efter det att de lämnat korsningen. Hon säger att hon inte gjorde det.

Förhöret avslutas klockan 18:00.

Det är godkänt utan återuppspelning, hon säger dock att hon skulle vilja läsa det för att se det i tryck.

Stockholm som ovan

Polis Inge U, krinsp

Polis Lennart G, krinsp

Den 9 augusti 1988 kl 16:30. E:17-3-A FUP III:2 sid 124-125

Uppgiftslämnare: Cecilia A

Förhörsledare: Polis Inge U och Polis Per G

Cecilia A hördes i sak den 21 juli 1988, Hon godkände förhöret utan åter Uppspelning men önskade dock få läsa igenom förhöret då det kommit på papper. Detta fick Cecilia A göra den 88-08-09 kl 16:30, i närvaro av krinsp Polis Per G och Polis Inge U. Ingen erinran.
Den tidigare lämnade adressen på Sågargatan 6, nb, c/o F gäller ej längre.