Mordet på Olof Palme.

SOU 1999:88.4.3.2 Polisman F.

Polisman F

Polisman F tjänstgjorde mordkvällen i den s.k. Södermalmspiketen. Patrullen var en av de två som svarade på larmanropet och beordrades till platsen. Den anlände dit efter Gösta Söderström men före den andra piketen. Patrullen har uppmärksammats även för att den strax före mordet befann sig i de kvarter som låg i det som skulle komma att bli mördarens flyktväg. Den var därvid sysselsatt med att bistå polisman F då denne skulle flytta sin privata bil, som stod parkerad på Regeringsgatan 103. Det har vidare uppmärksammats att polisman F, som var en av de fyra poliser som beordrades uppta förföljandet av gärningsmannen, efter att ha förflyttat sig upp för trappan i Tunnel gatans ände, stannade och kräktes, något som enligt honom själv berodde på att han samtidigt som patrullen fick larmet ”svepte” en burk Coca-cola.

Den 2 mars 1986 hördes polisman F om sina iakttagelser på mordplatsen.

Den 11 mars inkom ett tips angående polisman F, enligt vilket polisman F var vapenfixerad, hade åsikter på den yttersta högerkanten och bodde på Regeringsgatan nära ”Nalen”. Samma dag hördes polisman F ånyo om sina iakttagelser på mordplatsen och om sina förehavanden just före mordet.

Enligt en utredningsanteckning från juni 1986 var polisman F ej känd vid säkerhetspolisen. Utredningen i övrigt, som synes ha utförts under den tiden, består enligt dokumentationen i kontroll av polisman F:s tjänstgöringsförhållanden, vapeninnehav (licens för tre vapen), bostadsort och anställningsförhållanden. – Per-Göran Näss lade ärendet ad acta efter beslut i juni 1986:

Verkställd utredning visar att polisman F varit i tjänst vid tillfället och att i övrigt inget framkommit om honom som är av betydelse för utredningen.

I september 1986 hördes polisman F än en gång om sina iakttagelser på mordplatsen m.m

I mars 1989 lämnade journalisten Börje H information om polisman F. Börje H uppgav att en person, som träffat polisman F sommaren 1985, ansett att denne uppträtt anmärkningsvärt, uttryckt ett starkt samhällshat och verkat obalanserad. Enligt Börje H var polisman F anställd hos polisman A efter mordet. Tipset synes inte ha föranlett någon utredningsåtgärd

I juni 1990 begärde PU med förtur provskjutning av polisman F:s Smith & Wesson .357 Magnum. Drygt åtta månader senare inkom utlåtande från SKL ang, vapnets provskjutning. Resultatet var negativt, dvs. inget tydde på att de upphittade kulorna utskjutits ur vapnet.

I mars 1992 inkom ett tips från en uppgiftslämnare, som hade inhämtat uppgifter om polisspåret i massmedia. Uppgiftslämnaren berättade bl.a. om en händelse före mordet som tydde på att polisman F var fientligt inställd till Olof Palme och kunde låta det komma till uttryck på ett aggressivt sätt. Uppgiftslämnaren angav andra personer som skulle kunna höras om händelsen. Uppgiftslämnaren hördes ytterligare en gång knappt ett år senare. Några andra uppföljningsåtgärder finns inte dokumenterade.

Som framgått är polisman F själv aldrig hörd om de tips där han utpekats. Däremot föreligger alltså ett antal förhör med honom i en annan del av utredningen, nämligen den som gäller förhållandena kring mordplatsen efter mordet.

I det första förhöret sades inget om trappor eller illamående etc. I det andra, en dryg vecka senare, omtalades bilflytten och hur han sprang uppför rulltrappan som då gick igång. Inget sades heller denna gång om hans illamående. I förhöret i september 1986 uppgav F att han åkte baklänges uppför rulltrapporna ”för att ge dem som tog trapporna säkring”. Han kom därvid sist upp av polismännen. 1994 hördes han i anledning av uppgifter i ett TV-program. Han berättade då om illamåendet och sade att han var en av de poliser som kom att springa uppför trapporna som leder upp till Malmskillnadsgatan. Han hade just innan druckit en burk Coca-cola och det var orsaken till att han måste kasta upp efter språngmarschen.

Ur utredningen i övrigt kan följande noteras. Polisman F anlitades som skjutinstruktör, varvid han hade efterträtt polisman A. Polisman F slutade en tid efter mordet som polis, men kom sedan tillbaka.

Enligt en av Ulf Karlsson i mars 1992 upprättad promemoria har polisöverintendenten Curt Nilsson uppgett att polisman F ”dyrkade” polisman A. Enligt samma promemoria var polisman F vapenfixerad och politiskt långt ut på högerkanten. Informationen hade Curt Nilsson lämnat vid besök hos Ulf Karlsson i november 1988. Ulf Karlsson hade omgående lämnat uppgifterna vidare till PU (se vidare nedan om ”Södermötet”, där promemorian återges).